Reflektion Eskilstuna

Efter att bärgat segern i Mittsvenska cupen grupp 2 trots allt strul jag hade i inledningen av säsongen så kändes det som det var dags att lägga hubban på hyllan för i år. Var ju anmäld till Sverigecupen i Eskilstuna och jag hade ju ytterligare ett mål att uppnå så det var väl bara att lasta in grejerna och dra iväg. Jag hade som mål inför säsongen att vinna grupp två och komma bättre än trettio i Sverigecupen.

Det var ganska mycket på jobbet veckan emellan så jag han inte ens rengöra bilen innan vi drog. Jag och Toddan tog vägen över Linköping och tog en kaffe med Danell och tjötade lite buggy. Alltid kul att snacka buggy även om man i Linköpingstrakter blir rätt hårt trackad när man inte kör de "inhemska" märkena Kyosho och Ass. Inte mycket snack om Ass nu för tiden tycker jag. Undrar vad det kan bero på? Framgångarna har väl inte varit vad vissa hoppades på kanske...

Väl upp i Eskilstuna passade vi på att kolla om det fanns mekplatser när vi väntade in Fredde, Nylund och Iregren som var på väg upp med husvagnen. Team HP Racing hade redan reserverat platser så det var lugnt och banan såg riktigt fin ut men kanske något fuktig. När jag såg banan började livsandarna återvända och det gnistade liksom till lite i magtrakten när man tänkte att man skulle racea imorgon igen. Så kom Fredde å gänget och husvagnen ställdes upp och snart hade vi druckit en pilsner och snacket lite om hur vi skulle lägga upp mekandet och sånt till morgondagens träningar. Iregren hade ju lite kristallstrul i örat, men lovade att ställa upp så mycket han kunde och orkade. Toddan och jag kunde ju byta så det skulle ju funka tills dess att träningarna var körda och omseedningen var gjord. Inte lätt för Toddan att kampera som en utböling i Hubbagängets husvagn, men jag måste säga att han bet ihop bra när trackningarna haglade. Antingen lossades han sova eller så somnar han jävligt fort alltså.

Kändes redan på morgonen när vi vaknade att det hängde regn i luften, men som jag brukar säga, lite regn är bara bra för då slipper man ju allt damm. Träningen gick sådär. Komer inte ihåg några tider men det var väl inte nåt att jubla över direkt då banan var rätt hal när leran började släppa.

Första seedningsgrundande träningen tyckte jag att det kändes rätt okej de första varven men sen kände jag hur bilen inte svarade riktigt. Till slut var det knappt att jag tog mig in till depån och det bara pep om motorn och framdäcken spann uppför rampen. När jag kollade upp det så såg jag att det var bakdiffen som gett upp. Diffen var helt tom och skruvarna satt helt löst. Fan! Man kanske ska meka lite mellan racen... I med ny diff, suga upp lite mer Werks soppa. Bytte till Werks W´s mjuka gummin och så ut igen.

Nästa seedningsgrundande träning kom jag bara ett par varv innan bilen inte drog igen. Det var då helsifyr också! Iregren och Toddan hajade allvaret i min blick och slängde upp bilen på depåmekbänken och drog av karossen. De tittade lite på bilen och sen startade de upp den. Jag rappade till på gasen och höll på att göra en dubbelvolt bakåt när jag hörde varven. Iregren vrålade nåt, men jag hörde inte vad. Toddan stoppade bilen och jag gick ner för rampen. Motorn är lös sa Iregren när jag kom ner och jag gick med hängande huvud ut för att vara kurvvakt i nästa heat. Det är ju fasen också. Nu får jag köra med de långsammaste förarna och jag bara såg fram för mig hur frusterad jag skulle bli när jag inte kom om och krokade ihop med bilar i de kommande kval heaten.

Regnet börjar samla sig på banan. Riktiga vallgravar på sina ställen redan.

Jag hann gå igenom bilen lite innan seedningen var klar och kände att jag hade bättre kontroll på grejerna även om det fanns mer att önska egentligen. Jag skulle precis bära ut bilen när regnet började. Ett tag tänkte vi köra men efter ett extra förarmöte beslutades det att vi skulle stå över första kvalrundan och vänta in bättre väder, men som ni känner till så blev det inget av det. Det blev en hel del snack under taket i väntan på att det skulle sluta regna. Det märks att det är i slutet på säsongen och "silly season" är i full gång. Mycket snack om olika bilar, team, VM och annat. Rykten om vem som ska köra vad är redan i full gång. Fick själv några förslag så det fanns mycket att debattera när väl tävlingsledningen meddelade att det inte skulle bli något kval överhuvudtaget. Själv var jag rätt nedslagen och helt övertygad om att eftersom jag skulle börja längst ner i finalstegen på söndagen så skulle bilen säkert strula redan i första kurvan.

TEAM HP Racing laddar upp! Men var är Toddan?

Vafalls? Dansar han regndans?

Det hann bli lite gott käk på en krog i Eskilstuna och lite dryck till det vilket gjorde att det var ett rätt glatt gäng som törnade in i Freddes husvagn framåt nattatimmarna. På morgonen kom det vanliga gnället om allt spring ut å in på natten från Toddan, men Team HP Racing är inte ett gäng som gnäller i första taget så hans gnäll var mest för honom själv tror jag. Vi andra var på riktigt racehumör trots att banan såg ritkigt kladdig ut. Nylund skulle ut å spåra i skiten så det var bara att slänga upp grejerna på bänken å köra igång. Själv körde jag B-stegen och satte en ack på laddning ifall ifall.

Werks W´s och bilen höjd 4 mm fram och bak och så ut i leran i 16 delsfinal B. Bilen gick bra och jag hade inga som helst problem att ta mig vidare till nästa final. LITE rengöring fick det bli i alla fall och sen ut igen.

Jag kom iväg bra och hade god fart och ledde ett bra tag. Jag slog nog av lite för att köra safe när allas vår Rille kom smygande med sin Ass. jag fösökte öka men han hängde på bra och efter ett tag hörde jag i högtalaren att Rille ledde racet?!? Va fan nu då? Jag har ju inte släppt förbi nån? Jag svor en ramsa när Rille sa att det är lugnt och att vi fixar det med dommarn sen. Okej sa jag och gasade vidare, men jag kände att Rille nog var snabbare än mig så jag släppte förbi honom. Riktigt kul att ligga å racea med nån som inte kör fult och vi hade ytterligare några varv där vi låg riktigt tätt innan Rille for in i en sliper och sen var han borta och jag tog mig vidare till kvarten. Eftersom jag varvade alla så behövde jag inte lita till att domarn skulle släppa till varvet jag missat i början utan klarade mig vidare ändå.

Kladdigt...riktigt kladdigt!

I kvarten kände jag igen hur mina starter brukar gå. Blev påkörd och välte och ut näst sist i nästa kurva kom den sista bilen och kilade fast sig i min vinge. När det var upplöst och jag var klart sist firade jag det hela med att gasa för mycket över plattån och välta igen. Kurvvakten såg mig inte och jag varvade ursinnigt Werksen innan nån såg den och slängde den på rätt köl igen. Nu var jag nästan varvet efter det första bilarna och inriktade mig på att hitta mitt tempo. Jag tog nån bil och blev omkörd av någon. Eftersom alla bilar var helt bruna av all lera hade jag ingen som helst kontroll över  var jag lå i fältet när det var dags för sista tankningen. nåt varv efter sista tankningen hojtade Iregren att bilen framför mig låg fyra och att jag skulle öppna trotteln. Jag gled förbi den utan problem och pumpen började dunka full av adrenalin. Va fan? tänk om...

Jag närmade mig en bil till. Den gick riktigt fett och jag  förstod att det var Marcus Lind då han skrek till sin farsa att motorn inte gick som den skulle. Jag lät min Werks maskin tala ut på rakan och klippte honom redan innan hoppet. Från Thulin i Speakertornet hörde jag att jag nu låg trea och det var ingen fair fajt de sista varven innan mål då Marcus motor gick allt fetare och jag hade gjort det. Jag hade tagit mig till en semi i Sverige cupen. Helvete vad roligt!

Nu var det till att rengöra bilen igen och jag passade på att måla mig med Nylunds ansiktfärg till semin vilket jag egentligen lovat göra tidigare. Herregud...jag i semi?!?! I en Sverigecup!?!? I semin fanns inte mycket att göra. Jag körde vad jag kunde, men det räckte inte denna gång. Jag är ruskigt nöjd ändå måste jag säga. Hubban fick verkligen bekänna färg för att inte tala om min Werks B7pro som verkligen levererade det den skulle. Kommer bli hårt att höja mig till nästa säsong med en 13e plats i bagaget och bästa debutant men nästa år höjer vi till en finalplats. Ska bli kul att se var jag hamnade i totalen. Tog jag en plats bätte än 30 så har jag nåt båda de mål jag satte upp inför säsongen. Nu laddar vi för nästa säsong. Ska ta en liten paus på nån vecka eller så, men sen drar vi igång med vinterträningen.

Tack alla för all hjälp på racingbanorna! Vill särskilt tacka Team HP Racing, Hallborgarna på Hobbyproduktet och Fredde Cederberg på ModellMarin/EvolutionRacing, men även alla andra som gör det så jäkla kul att åka Sverige runt och tävla i 1/8 Offroad. Vi ses nästa år igen!

/Björn